söndag 24 februari 2008

Jag mötte Lassie

Igår träffade jag och delegat Landström - du vet, han som hittar på saker så att han nästan tror på det själv här nedanför - en man som av sina föräldrar kallades Eric Reed Boucher:



- My name is Jello Biafra, sa mannen i mitten. Sen frågade han var Hank von Helvete höll hus.
- You mean Hank from Hell, svarade jag.
- Oh, so that's what it means, sa Jello Biafra och log som om en pollet trillat ner.

fredag 22 februari 2008

by:Larms första kväll – en succé!

Utekvällen började på ruffa klubben Blå där Wildbirds & Peacedrums inte lyckades entusiasmera varken mig eller den avvaktande publiken med sin musikhögskolekonstiga musik. Stella Mwangi och DJ Harriet kändes också som en gäspning, och Lykke Li försökte också utan att nå ända fram i en knökfull lokal, så vi gick till en bar för att softa. Det visade sig att lokale gitarrplågaren och intensivt sjungande gutten Kenneth Ishak störde vår ro där vi försökte njuta av en billig (60 SEK) Ringnes.



Så vi vände tillbaka till Fabrikken där trion Looptroop Rockers röjde rejält och fick hjälp av Jason den lille – grymt!




Skönt att de är tillbaka med nytt material snart. Embee kompade fläckfritt bakom Promoe och Supreme, även på sina plasttrummor. En snabb promenad senare hittade vi oss själva i grottlokalen The Villa. Där spanns det dansmusik på 1200:orna av ingen mindre än DJ Hele Fittan. Redaktör-Johan försökte fråga den kvinnliga bartendern vem som DJ:ade för att få henne att säga detta roliga namn, men hon berättade hellre om vem som skulle köra i morgon kväll och nästa vecka. Johan gav sig inte och fick henne till slut att säga "Nu är det DJ Hele Fittan som spelar". Då skrockade vi i bästa Beavis och Butt-head-stil och beställde in tequila.



Efter en snabb sejour i VG-tältet vid 01.00-tiden gnällde jag över att jag inte ätit middag ännu men istället för att åtgärda detta bestämde vi oss för att ta hissen upp i sosseskrapan på Youngstorget. Diskjokke med band körde funkig musik, men utsikten över hela stan från den blåsiga uteplatsen var nog behållningen där. Det och alla trevliga människor. För Oslo är just trevligt.





På vägen hem hann vi dessutom slinka in på Oslos bästa rockbar, Mono, där barjockeyn skrev ner på en lapp vilken den grymma låten han spelade var: Precious Mountain med Quickspace.



Jag och finska Leena som vi träffat rockade till den medan Johan bara ville gå till innegården där alla rökare satt och stank ner luften – fastän han inte röker själv! Kanske beror det på Gammeldansken vi drack. Allt som allt som tydligt framgår – en riktig kanonkväll!

Namnchock

Såg Lykke Li igår på Blå i Oslo under By:Larm festivalen. Gillar hennes låtar. Hon är väldigt säker på vad hon gör, stor scennärvaro och allt det där. Men problemet är att hon inte berör mig här på scen.

Loooptroop är på gång igen. Looptroop Rockers kallar de sig numera även formellt. De skapar en fest mellan sig själva och sin publik, ett party som excellerar när Timbuktu plötsligt dyker upp på scen. Bäst är de ändå när de är arga och spottar rim.

Nu sitter Gary och gör en intervju med Karin Park.

Noterat av Grooves delegater är norrmännens smak för lustiga namn på deras deejays. Vad sägs om Dj Hele Fitta? Tore Jazztobakk? Eller Knark Kent?
Det är klart, vi befinner ju oss i Turbonegroland!

onsdag 20 februari 2008

Carola och barnen

Min dotter är 6 år.
Jag gav henne en Carola platta som hon lyssnade på och stängde av efter två låtar med kommentaren.
- Hon har bättre röst än vad hon ser ut, men det var tråkigt.
Sånt värmer en pappas punkhjärta.

söndag 17 februari 2008

Doing the omoralisk...

Media hade redan tagit ut Carolas och Andreas seger i förskott och kanske hade se själva börjat tro på att det bara skulle vara att glida på en räkmacka till finalen. Klart är i alla fall att svenska folket ikväll gjorde en markering om att vad som helst kan hända under röstningen. Kul att Rongedal-bröderna äntligen får lite välförtjänt ljus på sig även om låten saknade det där lilla extra. Sanna Nielsens låt var väl en klassisk schlagerballad, men sjöng hon inte lite halvfalskt emellanåt, och varför detta hemska vibrato? Trots allt så var nog "One love" kvällens bästa låt, men jag gråter inte direkt blod för att de stora elefanterna togs ner på jorden. Fortsättning följer nästa vecka...

måndag 11 februari 2008

Ny frilla?!


Har klippt mig.
Ser ut som en blandning av Mustasch-Ralf och Filmkrönikan-Navid.
Hmmm...
Måste kanske göra något åt detta.

söndag 10 februari 2008

Schlagerfreak

Tack så mycket svenska folket. Tack för att det fortfarande finns några själar där ute som fortfarande tycker att kvalitet betyder nåt i schlagersammanhang. Att Suzzie Tapper tog sig vidare till andra chansen är för mig faktiskt något av ett mirakel, men ett väldigt positivt sådant. I övrigt så kan det här varit den sämsta delfinalen någonsin rent låtmässigt. En eloge dock till Kristian Luuk, Björn Gustafsson och Morgan Pålsson som är den stora anledningen till att jag kommer sitta klistrad framför TV:n nästa lördag igen. To be continued....

torsdag 7 februari 2008

fredag 1 februari 2008

Ring my bell

För 20 år sedan fanns ett band inte låt som några andra samtida, min äldre bror säger sig ha sett dem i Grimeton, jag vet inte vad jag ska tro. Säkert är i alla fall att de spelade i Köping 1988.




Jag tror Ebbot & co gillar The Stooges:


Fortsättning följde.