lördag 27 juni 2009

Lördagen.

Gårdagen slutade bra. Mitt första möte med Ulf Lundell var både odramatiskt och väntat. I publiken stod mest bekväma sandaler och bermuda-shorts, samt en och annan turnétröja från -97. Men som så många andra redan har påpekat är den där Uffe rätt så inspirerad av en viss chef. Och eftersom jag såg ledaren för några veckor sedan kändes framträdandet sådär.



Men som vanligt när det gäller undertecknad och tyckande har jag svårt att såga rakt av. Ulf Lundell har en god tanke, men det blir inte så bra. Ungefär som en vän som vill bjuda på en bit mat men inte alls kan konsten att svänga ihop en god måltid. Så känner jag för Ulf. Sen fick jag inte mina favvo-hits och vad jag tycker om Janne Bark får förbli min hemlighet.

Efter Ulf svängde jag förbi Sky Highs spelning som bjöd på mer gubbar och grymma gitarrer. Därpå supportade jag mina kamrater i Ram Di Dam. Eftersom jag är minst sagt partisk får ni ta följande kritik med en nypa salt (kände mig som en stolt mor där jag stod i publiken och klappade i takt). Bandet skötte sig utmärkt och Karls hyllning till Michael fick i alla fall mig att jubla.



Sen öl, sen hem. Allt kan man inte skriva på nätet.

Dag två ( i alla fall för mig).
Har i skrivande stund bara sett Florence Valentin. Och så nöjd jag är, jätteglad och rätt så lycklig. De förtjänar inte högsta betyg men strax där under. Love Antell är en av mina favvos och för varje konsert jag ser med bandet gillar jag dem lite mer. Sen vågar jag när det handlar om blogginlägg skriva att han numera kniper förstaplatsen som landets hetaste rockidol. Damn!

Inga kommentarer: